Ta in verkligheten i klassrummet

En av de mest intressanta pedagogiska metoderna är att stimulera eleverna att själva hitta problemen som ska lösas, och därmed själva leta sig fram till metoderna de behöver använda.

En pedagog som har gjort det här till en konst är Dan Meyer, som är mattelärare i Kalifornien, men numera mest åker runt och föreläser om sina metoder.

Här är ett kort (12 min) TEDxNYED-framträdande där han sammanfattar vad han håller på med.

Ett av problemen Meyer tar itu med är att eleverna ofta lär sig en formel, och letar i uppgifterna efter vilka värden som ska sättas in i formeln. Matematiken blir stel och saknar helt kreativitet. Meyer kontrasterar med att visa en film av en man som fyller en vattentank.

Filmen är avsiktligt lång och tråkig, och efter ett tag börjar eleverna undra: hur lång tid kan det egentligen ta att fylla den där vattentanken? Och det är då de har hittat problemet som ska lösas! Utifrån problemet att räkna ut hur lång tid det kan ta får de sen försöka hitta de faktorer som är väsentliga för lösningen själva. Ganska långt ifrån att sätta in värden i en formel.

Missförstånden hjälper förståelsen

En annan pedagog som arbetar med video är Derek Muller, mer känd som Veritasium. Även han har en twist när det gäller vad han visar i sina filmer om olika fysik-fenomen. Han har kommit fram till att det är viktigt att visa elevernas missförstånd. Här redogör han för sin doktorsavhandling:

Det kan tyckas negativt att visa upp folk som har fel, men resultatet av Mullers avhandling är att lärande förbättras om man ser andra människors missuppfattningar av hur fysiken funkar. Om man bara ser en vanlig pedagogisk video engagerar man sig inte tillräckligt i den. Hade man en felaktig uppfattning från början ändrar man den inte om man inte får se någon annan som också har en felaktig uppfattning.

Här är han in action, när han går runt och intervjuar folk om vad en kraft är.

Det är roligt att se hur den främsta referensen till krafter är Star wars, och det är nog många elever som gör den associationen. I en uppföljande video förklarar han förstås sammanhangen, men det är den första, med missförstånden, som skapar den pedagogiska potentialen.

Ibland känns det tråkigt att inte alla elever själva kan laborera med allting, men det kompenseras till viss del av sådana här videor som man i dagens klassrum lätt kan visa som utgångspunkt för elevernas problemlösande och problemskapande.

Relaterade inlägg