Framtidens teknik och lärarrollens renässans

Foto: Brad Flickinger

På ett synbarligen paradoxalt vis tycks framtiden bli mindre och mindre ”teknologisk”, i synnerhet när det gäller it.

Det har att göra med att internet nu på många håll är en självklar del av infrastrukturen. Inte alltid i skolan ännu, men definitivt för eleverna. För de flesta unga människor är internet icke-existerande på samma sätt som vattenledningar och elnät. Datorer, plattor och smarta telefoner är i det dagliga livet inte principiellt annorlunda vattenkranar eller lampor. De tas helt enkelt för givna.

Detta har implikationer för ”teknikanvändningen” i skolan. Nyligen kunde man på teachthought.com läsa om sju vanor som utmärker de lärare som förstår att använda teknik väl:

1. De börjar alltid med ”varför?”
2. De är formbara och anpassar sig lätt
3. De omfamnar förändring
4. De delar med sig
5. De tänker ”win-win”
6. De är grundliga och tänker framåt
7. De visar aktiv omsorg

Det intressanta med punkterna är att de inte nödvändigtvis relaterar till teknik. De räknar snarare upp vad som alltid kännetecknat duktiga pedagoger, men med andra ord. Det enda som hindrar en bra lärare att ta in en mera självklar teknikanvändning i skolarbetet är dennes egen attityd till just ”teknik”. För alltför många lärare är tekniken ännu inte osynlig på det sätt som beskrivs i inledningen.

Fortfarande skyms det här alldeles för ofta av den föråldrade retoriken kring ”teknik-”, ”it-” eller ”datorsatsningar”. Inom en inte avlägsen framtid kommer sådana uttryck att kännas lika konstiga som ”penna och papper-satsningar” skulle ha gjort på 1960-talet.

Här finns således en potentiell renässans för lärarrollen, för läraren som kunnig vägledare. Men inte nödvändigtvis för skolan som institution, så länge den håller fast vid en gammaldags syn på arbete och vid vanföreställningen att det bara är i skolmiljön som man lär sig något av vikt.

Det enda som kraftfullt kan motivera skolformen är att det är där lärare och elever möts. Allt annat är bara utanverk. Och detta är i stor utsträckning den ”osynliga” teknikens förtjänst – eller fel, om man envisas med att vara överskeptisk.

Per Johansson

Relaterade inlägg