Fabian Bolin var bara 28 år när han fick beskedet att han hade leukemi. Han var precis i början av en lovande skådespelarkarriär och cancerdiagnosen fick honom känna att han helt plötsligt tappade kontrollen över sin framtid, och att inget kunde hjälpa honom att återta den. Hans upplevelse är alltför vanlig.
Varje år beräknas 3,7 miljoner människor drabbas av cancer, endast i Europa. Enligt Världshälsoorganisationen drabbas Europa av en fjärdedel av världens alla cancerfall, trots att kontinenten bara utgör en åttondel av den totala globala populationen. Faktum är att cancer är den andra ledande dödsorsaken i regionen näst efter hjärt-kärlsjukdomar.
I Europa finns de bästa och mest väletablerade sjukvårdssystemen i världen, men cancer är fortfarande en överväldigande motståndare. Idag använder ledande vårdgivare och organisationer teknik såsom artificiell intelligens (AI) för att engagera och stödja patienter, ge läkare extra stöd och påskynda forskningen. Tekniken hjälper till i utvecklingen att ta ett steg närmare att kunna hantera och övervinna sjukdomen.
Ge kontrollen tillbaka till patienten
När Fabian först fick sin diagnos kände han sig maktlös. Han började dela sina erfarenheter på sociala medier. Ett Facebook-inlägg delades 13 000 gånger och då insåg han kraften i sociala medier. För att hjälpa andra drabbade startade Fabian och hans vän Sebastian Hermelin WarOnCancer, ett socialt nätverk för cancerpatienter och deras närstående.
Den ursprungliga plattformen bestod av ett blogg-community med 150 medlemmar som representerade 40 typer av cancer. Medlemmarna lyfte att många cancerpatienter lider av dåligt självförtroende och depression. Med denna kunskap i åtanke samarbetar WarOnCancer med sex partner i life science- och läkemedelsbranschen för att utveckla och testa en ny mobilapp. Syftet är att skapa ett globalt socialt nätverk för cancerpatienter.
Appen planeras att lanseras under år 2019 och ska ge medlemmarna möjlighet att dela med sig av sina data och spåra hur branschen använder dessa data i forskningen. Med hjälp av kraften i Microsoft Azure kan WarOnCancer analysera data för att upptäcka brister och fördelar som olika patientgrupper upplever, beroende på var och hur de behandlas.
– Under min behandling och vid mötet med specialister blev jag jätteförvånad när jag fick veta att nästan hälften av alla kliniska forskningsstudier försenas eftersom det är svårt att hitta patienter som uppfyller rätt kriterier för den specifika studien, säger Fabian Bolin. Trots att en stor andel patienter är villiga att dela sina data till kliniska studier, vet många inte ens om att studierna görs, eller så har de inte fått rätt information om hur deras data kommer att användas. Denna bristande kontakt kan innebära skillnaden mellan att hitta en livräddande behandling eller inte.
– Det långsiktiga målet är att bygga upp en typ av matchningstjänst för kliniska studier och patienter. Detta kommer att öka antalet lyckade kliniska studier, vara centralt för läkemedelsbranschens forskning- och utvecklingsprocess, skräddarsy behandlingsprogram och läkemedel kring en cancerpatients behov och i slutändan rädda liv, säger Sebastian Hermelin, medgrundare och ansvarig för WarOnCancers branschpartnerskap.
Mer information om hur data och AI effektiviserar vården för läkare, forskare och patienter finns att ta del av här.
Hjälp läkare att upptäcka cancern tidigare och öka precisionen
Fördelarna med tidig upptäckt av cancer är tydliga. Det resulterar inte bara i en högre överlevnadsgrad, utan hjälper också till att minimera biverkningarna av behandlingen. Processen är olika i olika länder, men vanlig screening mot bröstcancer görs oftast vartannat år med hjälp av mammografi av kvinnor inom ett visst åldersspann.
Effektiviteten för mammografi minskar dock dramatiskt när man undersöker ”täta” bröst med högre procentandel fibroglandulär vävnad. För att bemöta denna utmaning använder Venetos onkologiska institut (IOV) ett nytt verktyg för bedömning av bröstdensitet från Volpara, som har potential att kunna hjälpa miljoner människor. Denna molnbaserade lösning går bortom begränsningarna med ett traditionellt mammogram och bedömer bilder på patienters bröstvävnad med fokus på densiteten.
– Eftersom både tät bröstvävnad och lesioner ser vita ut på röntgenbilder är det svårt att upptäcka cancer hos kvinnor med täta bröst. Dessutom har det bevisats att kvinnor med täta bröst har högre risk att utveckla bröstcancer jämfört med kvinnor med låg vävnadstäthet i brösten, säger Gisella Gennaro, sjukhusfysiker vid Venetos onkologiska institut. Men nu kan vi, tack vare avancerad bildanalys, automatiskt och objektivt bedöma kvinnors bröstdensitet, använda det för att bedöma deras risk för att utveckla bröstcancer och ge dem personanpassade bildprotokoll, till exempel med hjälp av ultraljud om bröstdensiteten hindrar cancerupptäckt.
– Utan avancerad bildbehandling skulle det vara omöjligt att få en så snabb och korrekt analys. Under de kommande fem åren planerar vi att undersöka över 10 000 kvinnor och vi räknar med att se en ökning av antalet upptäckta cancerfall, en minskning av intervallcancer och mer hållbara screeningkostnader. Det är verkligen ett steg mot precisionsmedicin, säger Francesca Caumo, chef för avdelningen för bröstradiologi vid Venetos onkologiska institut.
I Stockholm arbetar Fabian och hans team med sitt uppdrag att förbättra livet för alla som drabbats av cancer. Det har gått nästan fyra år sedan han först fick diagnosen och resan fram till idag har varit en modig sådan. Tillsammans med behandling i toppklass och stöd från familjen har data även visat sig vara något av en dold hjälpande hand.
Med hjälp av molntjänster och AI kan forskare, läkare och patienter nu föra ett hårdare krig mot cancer än någonsin tidigare.
Läs även Sökmotorn som bekämpar cancer.
För mer information kontakta [email protected] eller 08-410 455 56.
