Idag publicerades en debattartikel i Dagens Samhälle om digitalisering i skolan med flera ledande aktörer inom it som avsändare, däribland IT&Telekomföretagen, Tieto, Atea och Microsoft Sverige. Nedan följer debattartikeln i sin helhet.
Det är en strålande majdag år 2019. 15-åriga Saanvi cyklar till sin skola i en mellansvensk stad. Hennes familj flyttade hit från Indien ett år tidigare. Terminen är snart slut, och hon är glad över sina framsteg. Med språkverktyget Skola-för-alla-från-första-dagen, Khan Academy-kurserna i matte- och NO-ämnena hon gjort hemma, samt med uppföljningen av lärandet via DigiLys är hon både i kapp och förbi sina svenska kamrater.
I korridoren möter hon Kim, som är hennes nya matte- och programmeringslärare, som hon ler vänligt mot. Hon saknar dock företrädaren Alex, eftersom Kim som nyutexaminerad inte alls har några av de kunskaper i olika digitala verktyg som Alex använde. Det har inte många andra lärare i skolan heller. Hennes kompis Tindra i parallellklassen har t.ex. inte fått använda Khan Academy, DigiLys eller något annat verktyg för sitt lärande.
Hon sätter sig vid sin bänk och tittar ut på de blommande syrenerna. Det gäller att ha tur och få rätt lärare, tänker hon. Och Saanvi har haft tur.
Vad vill vi ha sagt med denna lilla berättelse?
- Det finns redan idag mycket kraftfulla digitala verktyg för lärande.
- År 2019 kommer det fortfarande finnas många lärare som inte behärskar dessa verktyg, och många rektorer som inte brett, strukturerat och målmedvetet driver en förändring för att verktygen ska bli en naturlig del av undervisningen.
Spotifygrundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon framhöll i ett öppet brev den 11 april att programmering måste bli obligatoriskt i skolan. Som företrädare för företag där digitaliseringen är grunden i vår verksamhet håller vi självklart med. Men: Att få in programmering är dock bara en byggsten bland flera i att utveckla den framtida arbetskraftens digitala kompetens. Mycket viktigare är att skolan på bred front, i alla ämnen och på alla nivåer tar till sig digitaliseringens möjligheter. Och här har rektorerna nyckelrollen.
Vad vill vi uppnå?
- Att de digitala verktygen och arbetssätten blir en lika självklar del av undervisningen som i hela övriga samhället.
- Att eleverna upplever att skolans digitala miljö matchar den som de möter på fritiden, och att undervisningen rustar dem för ett modernt, digitaliserat arbetsliv, snarare än motsatsen.
- Att vi har en lärarkår som är utbildad för att undervisa med digitalt baserade verktyg och metoder, och skolledare som inser sin roll som förändringsledare och inte endast som läroplansadministratörer.
Hur uppnår vi detta? Skolverket har nyligen presenterat förslag till en nationell strategi för skolväsendet, där både skolledarnas och lärarkårens behov av en digital kompetenshöjning lyfts fram på ett föredömligt sätt. Förändringen kan dock inte göras top-down utan måste ske inifrån skolorna själva.
Det som kan göras från centralt håll är dock följande:
- Tydligt peka ut färdriktningen, att förändringsarbete kopplat till digitaliseringen inte är något som kan väljas bort.
- Ge rektorer tidsmässiga förutsättningar för att kunna driva förändringsarbete.
- Bygga in digitalt baserade undervisningsmetoder som en självklar del i lärarutbildningarna, och förändringsarbete kopplat till digitala metoder till en lika självklar del av rektorsutbildningarna.
- Skapa samarbetsfora för utbyte mellan rektorer sinsemellan, och mellan rektorer, lärare, elever och den digitaliserade omvärlden.
Vad gäller den tredje punkten är det inget annat än en skandal att vi, år 2016, inte har användning av digitala verktyg som en integrerad del i lärarutbildningarna. Det är inte inskrivet i examensmålen, och ingen av lärarutbildningarna arbetar med det på ett strukturerat och genomarbetat sätt. Lika illa är det att förändringsarbete med digitala hjälpmedel inte har större plats i den statliga rektorsutbildningen. Scenariot att vi år 2019 fortfarande kommer att ha en stor andel lärare och rektorer som är – för att vara rättframma – digitalt inkompetenta är därför inte alls taget ur luften.
På den fjärde punkten ställer vi från de digitala branscherna gärna upp, och vi har överlämnat en lista till Skolverket på aktiviteter vi kan bidra med: Nätverk, uppdragsutbildningar, workshops m.m.
Vi vill inte komma med hot, utan vi vill växa i Sverige. För att vi ska få den kompetenta arbetskraft vi behöver krävs dock en rejält upprustad digital kompetens i hela skolväsendet, och vi vill gärna bidra!
Johan Rittner, VD IBM Sverige
Pär Fors, VD CGI Sverige
Per Johanson, VD Tieto Sverige
Carl-Johan Hultenheim, VD Atea Sverige
Stefan Bergdahl, VD HP PPS Sverige
Joke Palmkvist, Ansvarig för skola och högre utbildning, Microsoft Sverige
Leyla Schreiber,VD One Agency
Ola Källgården, VD Olingo Consulting
Carl-Johan Hamilton, VD Ants samt ordförande IT&Telekomföretagens IT-kompetensråd
Anne-Marie Fransson, Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen
Fakta
- Skola-för-alla-från-första-dagen är ett digitalt flerspråkigt läromedel för nyanlända, med bl.a. Stockholms universitet, 13 kommuner, Vinnova och Studi.se som drivande partners. Jfr http://komplementskolan.se/spr%C3%A5kprojektet—studi.se.html
- Khan Academy är en icke vinstgivande organisation som ger gratislektioner via Youtube, jfr https://www.khanacademy.org/.
- Digilys är en arbetsmodell för utveckling av skolans lärmiljö som bygger på kollegialt lärande med koppling till forskning och beprövad erfarenhet, utvecklat av Helsingborgs kommun i samarbete med SKL. Jfr http://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/digilys-digital-analys-av-larmiljo/
